I snabbmatens förenade land är det inte lätt att vara anorektisk. Inte för att det är något jag skulle vilja vara, men ibland kommer det stunder då man kanske tänker tanken att det vore bra om man var bulimiker. Bara nån gång sådär.
Här står antal kalorier på ALLT, det måste framgå på produkten och visst är det ganska smidigt men samtidigt lätt ångestframkallande. Det kanske står i Sverige också? Har troligtis för mycket ledig tid som kan reflektera över sånt.
Hursomhelst är det bara ta bilen när som helst under dygnets timmar. Praktiskt att exempelvis handla munkar om man skulle bli småsugen sådär vid 03:30 om man vaknar och vrider sig av sockerbrist.